Inrikes.

2017-08-11 11:45
  • Bild: Muhammed Muheisen/AP/TT, Darko Vojinovic/AP/TT
  • En 14-årig ensamkommande pojke från Afghanistan, duschar i kylan nära en gammal tågvagn där han och andra tagit tillflykt i Belgrad, Serbien.  Bild: Muhammed Muheisen/AP/TT
    En 14-årig ensamkommande pojke från Afghanistan, duschar i kylan nära en gammal tågvagn där han och andra tagit tillflykt i Belgrad, Serbien.
  • Några unga män på flykt värmer sig vid elden i en övergiven tegelfabrik i den norra serbiska staden Subotica, nära gränsen mellan Serbien och Ungern. Bild: Darko Vojinovic/AP/TT
    Några unga män på flykt värmer sig vid elden i en övergiven tegelfabrik i den norra serbiska staden Subotica, nära gränsen mellan Serbien och Ungern.

Kvotflyktingar från Europa tas emot av Sverige

Glappet mellan behovet av UNHCR-vidarebosättning och det tillgängliga antalet platser är stort. Sverige har ökat sina kvoter, men ändå är det bara en droppe i havet i relation till det globala behovet. Samtidigt har en del av de tillgängliga platserna givits till personer som redan befinner sig i Europa, vilket är väldigt ovanligt.

”Det kan röra sig om extra sårbara individer”, säger Helena Kullberg på Migrationsverkets vidarebosättningsenhet.

Sverige höjer i år sin andel UNHCR-kvotflyktingar, från 1 900 till 3 400. Målet regeringen satt upp är att ta emot 5 000 personer under 2018. Att man valt att höja kvoterna har flera anledningar och var en del av den migrationspolitiska överenskommelsen mellan regeringen och Alliansen 2015.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Om man ser till Sveriges ansvar så har vi ökat vårt mottagande och kan bara hoppas att andra vidarebosättningsländer gör detsamma så att fler människor ska slippa ge sig ut på sina farliga flykter, säger Helena Kullberg, som är chef för Migrationsverkets vidarebosättningsenhet.

Sverige har vidarebosatt människor genom UNHCR:s kvotflyktingprogram sedan femtiotalet. Vilka nationaliteter som ska prioriteras i programmet varierar och UNHCR gör varje år en analys och sammanfattning av situationen globalt för människor på flykt.

– Därefter föreslår de hur vidarebosättningsländerna ska använda sina kvoter och vilka individer de ska ta emot. Många tas från värdländer som behöver avlastas, säger Kullberg.

Fokus på personer från Syrien

Sverige har i år fokus på att ta emot syriska flyktingar. Enligt Kullberg tas många av dem från Turkiet och Libanon, länder som är värdar för många personer på flykt. Gemensamt för alla som vidarebosätts är att UNHCR har gjort bedömningen att de är i behov av skydd, inte kan återvända till hemlandet och befinner sig i ett land som av någon anledning inte är säkert för dem. Individerna som väljs ut ska vara de mest sårbara fallen i störst behov av skydd.

– Vi tar somalier från Kenya, afghaner från Iran, eritreaner från Sudan och kongoleser från Uganda, säger Kullberg.

Fler platser behövs

Enligt migrationsminister Heléne Fritzon är UNHCR:s vidarebosättningsprogram viktigt för att ge människor säkra vägar till trygghet. Hon pekar på att Sverige höjt sin kvot och hoppas att fler ska göra detsamma.

– Ett globalt solidariskt ansvarstagande är avgörande för att flyktingströmmarna ska kunna hanteras bättre, säger Fritzon.

Jo De Backer, på International Organization for Migration (IOM*) i Bryssel, säger att behovet av vidarebosättning ligger på omkring 1,2 miljoner människor globalt. Det är inte bara Sverige som ökat sina kvoter, men hon vill inte uttala sig om ifall länder som påstår sig göra tillräckligt faktiskt gör det.

– Det finns ett tydligt glapp mellan behovet och antalet tillgängliga platser, säger De Backer.

Förutom den vanliga kvoten så är det vissa länder, inklusive Sverige, som har en speciell akutkvot. Det är platser som frigörs för UNHCR att fritt förfoga över för att kunna ge sårbara individer från olika länder en säker väg till trygghet. Sverige är ett av de länder som har den högsta akutkvoten och har gjort 600 platser tillgängliga för dem.

– De här individerna kan komma varsomhelst ifrån, säger Kullberg.

Kvotflyktingar från Europa

Inom ramen av de platserna har Sverige 2017 tagit in nio personer från Serbien. Det händer väldigt sällan att människor vidarebosätts på det sättet inom Europa, eftersom de som är särskilt sårbara i vanliga fall kommer från andra delar av världen, mer drabbade av krig och konflikter än exempelvis Serbien.

Helena Kullberg tycker däremot inte heller att de är så mycket att fästa sig vid bland de totalt 3 400 personerna.

– Det är inte så många i förhållande till de övriga, säger Kullberg.

Kullberg är dock inte så insatt i situationen för asylsökande i Serbien, som kan ha lett till att de valts ut som särskilt sårbara.

– Det kan vara speciella omständigheter som gjort Serbien osäkert eller dessa personer extra sårbara. Det kan röra sig om väldigt svårt utsatta personer, som inte kan få ett säkert skydd i Serbien av någon anledning. Det kan vara minderåriga barn, eller att systemet inte fungerar fullt ut där, säger Kullberg.

Indira Beganovic jobbar för UNHCR Serbien och menar att de har valt ut personer med extra stort skyddsbehov, i Europa.

– Det kan röra sig om offer för könsbaserat våld, ensamkommande ungdomar eller annat som gör att de inte är säkra i Serbien. Det är väldigt specifika individuella omständigheter som spelat in i de här fallen, säger Indira Beganovic.

Afghaner fast utanför EU

Från andra europeiska länder har inga UNHCR-kvotflyktingar valts ut enligt Kullberg, däremot finns det andra omfördelningsmekanismer.

– Från Italien och Grekland tar Sverige emot människor, men det handlar om att omfördela asylsökande av nationaliteter som ofta får bifall på sina ansökningar inom EU, säger Kullberg.

Afghaner ingår dock inte i det omfördelningsprogramet just på grund av för få bifall, och är enligt UNHCR den största enskilda nationaliteten längs med Balkanrutten.

Heléne Fritzon har inte någon närmare förklaring till varför afghaner på europeisk mark har blivit kvalificerade för vidarebosättning.

– Det pågår många krig och kriser, som skapar många sårbara grupper och en del av dessa söker sig till Europa. Det är viktigare än någonsin att fler europeiska länder tar ett solidariskt ansvar. Därför är det viktigt att de förslag som finns när det gäller ett europeiskt asylsystem kan genomföras.

UNHCR-kvotflyktingar

Sverige har i många år tagit emot 1 900 kvotflyktingar om året. I år höjdes antalet till 3 400 personer. Målet från regeringens sida är 5 000 personer år 2018.

Migrationsverket jobbar på uppdrag av regeringen med att ta hand om de som kommer i samarbete med kommunerna som sedan tar hand om kvotflyktingarna.

Enligt UNHCR lämnar 28 500 personer sina hem varje dag. Det finns över 21 miljoner flyktingar i världen, och totalt 65 miljoner som har tvingats fly från sina hem.

Enligt IOM är behovet av vidarebosättning 1,2 miljoner människor.

Varje kommun får 210 000 kronor per person som de tilldelas. För asylsökande som kommer den vanliga vägen är detta utöver den första tidens hjälp.